Trots att det nu har gått ganska många år sedan min
underbara Amanda lämnade mig så kommer saknaden efter henne över mig då
och då. Mandis var min första katt och hon var bara min! Hon hängde med
mig på det mesta, t o m på skidresa till fjällen. Stugan låg mitt i
backen så hon satt i fönstret och tittade på när vi susade förbi på
skidor :). Med åren kom hon att helt och fullt lita på mig och att jag
bara ville henne det bästa på ett fullständigt makalöst sätt. T ex så
fick hon under de sista åren av hennes liv genomgå flera operationer mot den
juvercancer som vi till slut gav upp kampen emot. När det var dags för
stygnborttagning efter dessa så lade jag henne på rygg och började
plocka bort stygnen på hennes mage! Ingen som behövde hålla fast eller
assistera! Även om jag inbillar mig att mina nuvarande katter har en
viss tillit till mig så skulle de definitivt inte acceptera detta ännu. |